Hur väl känner man sin kroppen, egentligen? Vaknade EN TIMME före väckarklockan imorse och fattade inte vad det var med kroppen. Försökte förgäves somna om, men icke. Kroppjävel!, tänkte jag. Inte nog med att du börjar bli gammal och sliten, nu ska du ta ifrån mig sömnen också, var nästa logiska tanke. Lyckades på något sätt ligga kvar i sängen till väckaren ringde.. eller ringde och ringde… nån jävla halvtaskig låt på radion från en obskyr radiokanal som man nu får tralla resten av dagen… nåväl upp, wen snabbdusch, göra frukost och sen hämta tidningen och det var först då jag fattade vad det hela handlade om. Vilken rubrik! ”Björklöven sparkar Micke Andersson”. Äntligen! Läser vidare om att Krister Olsson och Balticgruppen kan tänka sig ett samarbete. Vilket lyft det vore för Björklöven. Nu är man ju som ett brandlarm. Vilken morgon det blev trots allt. Och vilken kropp… som ville få upp mig så jag kunde ta del av nyheten så fort som möjligt. jag ska aldrig klaga på att du ibland inte orkar det jag vill eller att du sträcker dig lite här och var och är allmänt seg. Du är min kropp och du vill väl.
Senaste kommentarer